BLOGG

Mot min vilja så åkte vi och handlade på ICA efter dagens arbete, sambon och jag. Jag brukar inte gilla att åka och handla direkt efter jobbet för då står man där "Va fan ska jag ha nu då?", just den situationen är det jag försöker undvika när jag går och handlar.

Det har visat sig genom tiderna att sambon tycker precis tvärt om och om vi har en inköpslista att gå efter så tar hon ändå sin tid att komma på andra saker att titta på. Som idag. För att jag inte skulle bli allt för uttråkad så observerade jag hennes tillvägagångssätt när hon valde ut varor, och från en början mätte jag även tiden vid varje station men det blev snabbt tråkigt. Efter 2 min och 21 sekunder bestämde hon sig äntligen för vilken av bullarna som hon skulle ha utav de få som var kvar i brödmontern. En annan favorit är grönsakerna och frukten där hon ibland plockar till sig en påse, känner efter, vänder och vrider på varenda tomat för att sedan slänga påsen åt sidan och svära över kvaliteten på varorna... Nu slapp vi det idag eftersom jag plockade de varorna. Det har iofs varit tillfällen då jag kommit hem med för gamla grejer men det är ju en chans man får ta om man inte vill studera varenda grönsak i detalj, det kan jag leva med.

När vi var på väg ut skulle hon "bara" hämta soppa så jag stod kvar vid utgången. Efter drygt 10 minuter fick jag skicka ett sms "Kom. Nu..." sedan dröjde det bara 2 minuter innan hon dök upp. Jag kan föreställa mig vad som hände vid soppstationen - Först kartlägga vilka soppor de har i hyllan, sedan tänka efter vilken som kan vara god att äta, sedan lyfta upp en, ångra sig, lägga tillbaka den, ta en ny, kolla datumstämpeln, fundera lite till och sedan lägga den i korgen för att sedan dra ytterligare en fundering om det trots allt kan ha varit fel val. PANG. ett sms kom, oops bäst att skynda sig. Samma scenario för mig hade istället varit att tänka ut en soppa innan jag åker och handlar, rycka den från hyllan utan att kolla datum, upptäcka vid kassan att det är fel soppa men köpa den ändå för att slippa gå tillbaka. "så viktigt är det inte" resonerar jag ofta.

Inget illa menat förstås, bara lite härliga kontraster i vardagen.

// F.

1 kommentar

Efter ett samtal med Mats under inflyttningsfesten i lördags så kunde vi båda konstatera att jag har varit dålig på att uppdatera er om vår vinterbrygd Mjödhammaren och dess tvillingsats Snöhammaren.

Det är nu 7 veckor sedan som vi satte den första satsen mjöd. Med vatten från den mytomspunna ån Ätran och med honung från Netto (Jacobsen TM) så tror jag var man skulle kunna hålla med om att det är en unik kombination. Efter ca 4½ veckors jäsning låg MH runt 11½% och med lite tillsatt honung räknar vi med att den har sjunkit till 10½-11%. Thomas, Mats m.fl. provade lite grand som jag tog med till festen och mjödet fick utlåtandet "jag kan inte säga att det är det bästa jag har smakat, men inte det sämsta heller". Jag personligen har varit snål med provsmakandet i väntan på den officiella provningen på torsdag då även buteljering lär ske för den första satsen.

Snöhammaren (kodnamn Vinterkrieg) är den andra satsen vi satte och den står fortfarande på jäsning (mätte idag 11½% men vi räknar med att den stannar på 14%) fram tills söndag eller något sådant. Därefter ska den smaksättas med en ännu okänd naturprodukt. Mycket lutar åt att ett flertal satser kommer sättas under den kommande sommaren då vi har fläder, rabarber, bär och annat smaskens i naturens skafferi.

När allting kommer omkring ska vi troligtvis hålla någon form av "skördefest", så håll ett öga öppet, som Oden! Ja just det, Hämälds Gambler har gjort färdigt ettiketten, jag lägger upp den en vacker dag!

// W.

0 kommentarer

Tick, tack, tick, tack... Tiden går, dagarna går, ja inte fan blir man yngre och inte heller har man energi för att skriva några rader om dagen.

Jag har precis vaknat ur min dvala som helgens brist på sömn lämnade mig i. Jag hade en arbetsrelaterad deadline i söndags som jag hade för avsikt att hålla och jag hade väl trott att det skulle gå lättare än vad det gjorde. Igår vid 02.30 lämnade jag äntligen jobbet och ansåg mig vara färdig, men på vägen ut fick jag problem med att larma byggnaden. Jag sket i det då och tänkte att det löser sig men när jag kommit nästan hela vägen hem börjar tankarna sprida sig som en löpeld i huvudet, "tänk om det blir inbrott, de kommer se att jag var den sista som lämnade byggnaden", till sist vände jag bilen och åkte tillbaka för att föröka igen. Till saken hör att jag på vägen hem ringde vaktbolaget för att be dem om hjälp men när de begärde säkerhetskod och att de skulle debitera oss kostnaden för en utryckning så tänkte jag, äh va fan de fixar jag själv.

När jag kom tillbaka till Halmstad och provade att larma gick det på efter första försöket och jag kunde känna mig lugn. Strax innan 04 somnade vi här hemma. 5 minuter senare var min backupkörning igång på servern och sprakade som inget annat. Gissa om jag var trött när klockan ringde kl 07. Men nu är det över och jag ser fram emot en långhelg nästa helg!

I lördags var vi på inflyttningsfest i Varberg, hos Thomas och Hanna, och träffade där ett gott gäng som jag inte sett på ett tag. Riktigt trevligt. Earth Hour slog inte så hårt i Varberg som man kunde ha hoppats på, visst hade vi nedsläckt men de på andra sidan gatan verkade skita i det, och gatulamporna var tända...

Nu ska jag dricka lite oboy!

// W.

0 kommentarer

Hell-weh-teh va det ska vara kallt alltid! Jag har suttit och försökt spela gura men händerna är för kalla för att ta rätt ackord. Hur stora är oddsen att det enda trasiga elementet i huset skulle visa sig sitta just det rum jag skulle vilja betrakta som "mitt"? Immobiliserad to the bone fick jag plötsligt idén om att vandra en lång mörk sträcka i bitande kyla, då med ljuvlig musik i öronen (otroligt tillfredsställande!!). På vägen hemåt fick jag återigen en indikation på att jag har dömts att misslyckas denna dag, jag trampande nämligen rakt igenom en enorm isfläck som visade sig vara allt annat än bottenfrusen. Fan! Nu sitter jag bara här, tinar upp, och försöker få söndagen att självdö.

Jag har tänkt en hel del idag. Hoppas det gjort mig visare. Tag hand om er.

// W.

0 kommentarer

God middag.

Vilken strålande dag! Jag sitter dock inomhus av rutinmässiga skäl men så fort vi fått mjödet klart kan jag betrakta mig som en sann viking och då kommer inte några minusgrader hindra mig från vistas utomhus. Strax efter det här inlägget tänkte jag faktiskt ge mig ut och inhandla lite godis och när mörkret lite stämningsfullt kommer krypande tänkte jag eventuellt se någon av de potentiella stjärnskott som nyligen fallit från skyn. Jag talar förstås om uppföljarna till två ruskigt bra skräckisar, The Descent och Cabin Fever.

Jag har varken läst något eller hört något om The Descent Part 2 men jag har svurit sedan den dag jag såg första filmen att jag med säkerhet skulle inta första parkett i biosalongen på premiärvisningen. Nu bor vi ju en bit utanför de städer som visar sådana filmer på bio så det sket sig brutalt, men som ni kanske förstår har detta lämnat lite förväntningar som bara vuxit med tiden. Om ni inte har sett ettan ännu så gör det, den är både hårresande och skoningslös!


Vår andra kandidat är ursprungligen en film regisserad av Eli Roth, ni som sett hans andra verk kan säkert hålla med om att han är en man av grov kaliber. Jag kan inte minnas varför jag fastnade för ettan. Den är rå men inte alls lika stämningsfull som The Descent. Jag har dock inga höga förväntningar på denna uppföljare, det känns nästan som en av de filmer där ettan görs känd och tvåan drar ned både sig själv och originalet i smutsen, Starship Troopers 2, Scream 2, Final Destination 2 och Butterfly Effect 2 är ett bra exempel på en sådana filmer.

Dags att agera viking från ytterdörren till bilen.

// W.

0 kommentarer