BLOGG

Ända sedan jag började åka tåg till jobbet för ca 2 månader sedan så har jag gått och irriterat mig på de som vandrar längs perrongkanten aaaallra längst bort bara för att vända tvärt om och gå tillbaka igen. De så kallade perrongvandrarna. Vad är syftet? Jag menar, ett eller två steg mer per dag kan knappast göra någon skillnad? Jag kan riktigt föreställa mig hur dessa personer på morgonfikan sitter och jämför sina stegräknare med sina kollegor som hela tiden försöker toppa varandra... Bara för att djävlas med dem är jag lite sugen på att anordna ett perronglopp med start till våren när det har blivit lite varmare. Det går bra att anmäla sig redan nu.

Just nu kom jag o tänka på en fråga som man kan se i frågan för dagen emellanåt, en fråga som snuddar vid detta ämne - "Hur håller du dig i form?". Jag bara älskar när tre av fem säger "Jag är ute och går då och då". Där har vi perrongvandrarna i ett nötskal.

Det finns som bekant inte så mycket att underhålla sig med när man står och väntar på tåg så man stör sig på lite allt möjligt. Jag kan vara lite bitter ibland, ni får helt enkelt ursäkta :)

// W.

2 kommentarer

Flygturen hem idag var definitivt den värsta i mitt liv.

Allting gick bra fram tills vi surrade omkring Göteborg och en av piloterna säger i högtalaren "vi kan inte landa i Säve, vindstyrkan är alldeles för stark för vad vi klarar av att landa i, och om inte trenden vänder så kommer vi att bli tvungna att landa i Stockholm".

Vi gled omkring i cirklar ovanför Göteborg i drygt 20 minuter innan nästa utrop hördes i högtalaren - "det ser LITE bättre ut för Landvetter, vi är optimistiska om att vi ska kunna landa där". Till en början tänkte man när man hörde Stockholm nämnas att "va faan!!", men lagom till att man börjat tänka om och inse att säkerheten trots allt gick före så hade ju piloterna bestämt sig för att utmana ödet och landa i alla fall.

Det hölls 10 tysta minuter under landningen, alla var helspända, ingen sa ett ord (de livströtta tonårstjejerna i sätet bakom borträknade). Flygplanet kom in i kastvind efter kastvind och stabiliteten kändes inge bra alls. Till och från fick man en känsla av tynglöshet i magen och planet skakade konstant. Jag kan helt ärligt säga att jag var skiträdd. Jag har aldrig varit rädd för att flyga förut men denna gången var det tamejfan allvar. Planet gled in på landningsbanan och gjorde en kraftig inbromsning precis som vanligt och så småningom kände man sig säker igen, en högljudd applåd utdelades till piloterna som troligtvis hade blundat under hela landningen.

Härlig känsla efteråt men shit vad läskigt!!

Nästa problem var att ta sig från Landvetter till Säve, en resa som skulle komma att kosta oss 300 kr men det betalade jag med glädje.

// W.

2 kommentarer

Söndag. Vilodagen för några. Hemresan är nu påbörjad för vår del.

Vi har haft en himla mysig helg i Luxemburg där vi har stannat hos Jonnas bror med familj. Igår var vi på en utställningsmässa där alla världens länder var representerade. De serverade mat, dryck och sålde en massa grejer, stort var det också.  Vi började i skandinaviska båset där vi fick glögg och en tunnbrödsrulle med renkött i. Inte helt gratis som ni kanske kan föreställa er... Glöggen serverades av en snubbe som var lik Gary busey, maten var god men som sagt ganska dyr - 30 kr för en tugga.

Lite senare åt vi grillad struts i de sydafrikanska delarna av lokalen, jag kan inte minnas att jag har ätit det tidigare men det var ordentligt gott det också. Vi stannade förstås till i de skotska regionerna också där vi möttes av en kiltklädd herre från Edinburgh som serverade whisky. Han förespråkade de lite mer lättdruckna sorterna. Hans favorit var Glenkinchie som han hävdade var livsfarlig eftersom den var så lättdrucken att man inte kände av när man druckit för mycket. Spontant låter det inte som en sort för mig men jag lovar att jag ska prova den inom det snaraste!

På kvällen var vi ute på julmarknaden mitt i stan där de till min stora förtjusning serverade den legendariska rätten "fleisch mit brot". Ni som har varit på festival i tyskland vet vad jag snackar om.

Vi sitter alltså på bussen mot flygplatsen i skrivande stund. Vi kommer fram 11.05 och ska vänta en timma innan vi flyger vidare mot Sverige. Snart hemma!

// W.

0 kommentarer

Vi har hoppat på bussen som ska ta oss vidare. Till skillnad från i Sverige så låter man motorn vara igång trots 15 min till avgång. Skönt att se att alla bidrar till en bättre värld på sitt sätt!

Jag fick ett gott skratt innan när jag skulle ta ut pengar. Jag satte i mitt kort och så visades en text i terminalen - "please input your pin code discretely". Lätt, tänkte jag och tittade i "backspegeln" innan jag skrev in min kod. När jag började trycka fick jag en riktig överraskning - knappljudet var så högt att det skulle vara omöjligt att slå in koden på ett diskret sätt även om man hade stått inuti en isoleringscell!

Jag är glad att de har en valuta som man känner till, även om det är valutan som uppfunnits av djävulen själv. Tänker speciellt på dessa en och två-centare som hade drivit vilket önskebrunns-odjur som helst till vansinne.

Det blir en lång helg, samtidigt så är den väldigt kort. Vi kommer tillbringa nästan lika många timmar resande som vi kommer tillbringa i Luxemburg. Resan har gått bra hittills. För ett par år sedan när vi skulle hit så missade vi ju flyget och tog ett annat i all hast, den resan slutade på ca 5500 kr per person. Nu klarar vi oss nästan på 1000 lappen ToR. Helt ok! Något annat som inte är ok är utformningen på Ryanairs säten. Hade jag velat dö ung så hade en kostnadseffektiv lösning vara att åka med dem några gånger i veckan. Jag kan faktiskt föreställa mig att de har lagt ner extra tid på att göra dem så obekvämliga som möjligt. Sen, hur lyckas de anställa så många flygvärdinnor som har samma talsvårigheter? Handen på hjärtat, hur många har hört något av det piloten eller värdinnorna försöker säga? Men man kan inte klandra dem. Hade jag haft ett yrke där jag varje dag lyfte i ett av deras plan och känt att varje dag kunde vara min sista, då hade jag heller inte ansträngt mig för att göra mig hörd.

Nu ska jag umgås med sambon ett tag innan vi är framme. Vi hörs!

// W.

0 kommentarer
25 november 2011

På vift

Winkvist v2.0

Hej på er. Jag provar min gamla mobilblogg nu, vet inte om den fortfarande fungerar?

Vi är på väg till Luxemburg nu och har precis landat i Bryssel varifrån vi ska hoppa på en buss som ska ta oss till destinationen. Men vi har ett par timmar att slå ihjäl eftersom att vi missade den första bussen med 5 min, attans! Nu ska vi slå oss ned vid något hak här o dricka vad de gör bäst - öl!

Jag skriver nog mer på bussen sen. Tjo.

// W.

0 kommentarer